ganasgalna

Shit alltså. Har suttit under dagen och följt räddningsaktionen för de chilenska gruvarbetarna.
Det är så häftigt att man kan få upp dem från 700 meters djup men fy tusan säger jag bara.

Att sitta fast I en grotta så långt under marken kan inte vara lätt, men förstå att åka inuti berget I den lilla lilla kapseln de annvänder!! Vilken panik! Vilken klaustrofobi!

Jag hade dött!
Dom har filmat både rakt ner I borrhålet, inifrån gruvan och ovan jord. Såg just när ännu en arbetare (Nr 12 tror jag det var) försvann upp I röret med kapseln.

Tänk er själva. Det blir bäcksvart (okej dom har en pannlampa), du kan knappt röra dig, du är alldeles ensam I nästan 20 min, du hör knarrande och gnisslandet av kapseln som sakta tar sig uppåt. Och du vet att åt alla håll är det bara berg berg berg och fastnar du nu, är du körd!

Men jag antar att man efter två månaders instängning bara gillar läget? Dom får ju iaf ett kärt återseende allihopa. Utom nummer 21 förstås, för hans fru har under tiden han suttit instäng kommit på att han bedragit henne. Hon stötte på älskarinnan vid gruvan som gick runt och sörjde, med samma man på sitt plakat som hon själv hade. Ödets ironi.

///Gana